|
Kostpolitiska mål och riktlinjer för äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.
Antagen av Tekniska utskottet den 2008-06-10 (§ 34)
Inledning
Ett av det viktigaste målet i folkhälsoarbetet är att verka för minskad ohälsa.
En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever, många olika delar i vårt liv såsom arbete, kost, motion, miljö och fritid är faktorer som vi som individer kan påverka.
Till några av de viktigaste förutsättningarna för en god hälsa hör bra matvanor och tillgång till näringsriktig mat. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet i såväl hemmet som vid måltider inom barnomsorg, skola/skolbarnomsorg vård och omsorg.
Detta kostprogram för vård och omsorg tar hänsyn till matens betydelse i livets olika stadier och bygger på de Närings-rekommendationer som utarbetats för friska barn och vuxna, SNR -97, samt rekommendationer för mat till äldre.
Samtliga rekommendationer är utgivna av Livsmedelsverket. De expertgrupper för kost och hälsogrupper som är knutna till Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet står eniga bakom riktlinjerna.
Målsättningen med ett kostpolitiskt program är att det genom ett politiskt förankrat program ska finnas en enhetlig kostpolitisk syn vad som gäller mat inom barnomsorg, skolaskolbarnomsorg och äldreomsorg.
Programmet ska vara ett stöd såväl för politiker som för personal, elever, brukare och anhöriga.
Äldreomsorgen
Andelen äldre över 80 år ökar stadigt och många som tidigare vårdats inom
internmedicin och geriatrik återfinns idag inom särskilda boende för äldre och ordinärt boende. Detta ökar kraven på att klara de mat - och kostproblem som följer av olika sjukdomar och funktionshandikapp.
Riktlinjerna för mat till äldre har utarbetats av experter inom området, bygger på SNR och har givits ut av Livsmedelsverket
(Mat och Kostbehandling för äldre).
Ansvaret för att omsorgstagarens matbehov uppmärksammas och beaktas vilar på områdeschefen. Behoven ska dokumenteras i den vårdplan som görs i samband med biståndsbedömningen eller vid ankomst till särskilt boende.
Utförandeansvaret har kostpersonal/kostchefen och den personal som serverar maten.
Måltidsordning
En lämplig fördelning av antalet mål över dagen bör se ut enligt följande:
07.00 - 08.30 Frukost
09.30 - 10.00 Mellanmål
11.30 - 12.30 Lunch
13.30 - 14.00 Mellanmål
15.30 - 16.30 Middag
18.30 - 21.00 Kvällsmål
Fördelningen av dagens energi bör se ut enligt följande:
Frukost 15 - 20%
Mellanmål 5 - 10%
Lunch 20 - 30%
Mellanmål 5 - 10%
Kvällsmat 20 - 25%
Kvällsmål 10 - 15%
Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar.
Möjlighet till sent nattmål eller tidigt morgonmål rekommenderas för att ej
nattfastan ska bli för lång.
Det är önskvärt att arbetstidsschema och vårdrutiner anpassas efter dessa
rekommendationer.
Måltidernas sammansättning
Frukosten bör innehålla gryn, mjölk/mjölkprodukter, smörgås med pålägg,
grönsaker, frukt eller juice.
Lunchen bör innehålla kött eller fiskkomponent, potatis, ris eller pasta, grönsak, bröd med matfett, mjölkprodukt samt dryck.
Till Middagsmålet serveras kött/ fisk/äggkomponent, potatis, ris eller pasta,
mjölkprodukt, bröd med matfett, grönsak och dryck samt dessert.
Mellanmålen bör innehålla mjölkprodukt, smörgås, näringsdryck eller välling. Maträtterna ska anpassa efter matgästernas förutsättningar.
Val av livsmedel
Mjölk och mjölkprodukter
Välj standardmjölk till matlagning liksom till dryck och standard fil/yoghurt som frukost/mellanmålsalternativ.
Matfett
Välj ett 80 %-igt bordsmargarin. Till stekning använd den typ av matfett som passar bäst till varje råvara/tillagningsmetod.
Gryn/flingor och bröd
Välj gärna bröd med hög fiberhalt och olika brödsorter från dag till dag.
Fisk
Fisk bör finnas på matsedeln minst två gånger i veckan.
Kött och chark
Malda och tärnade produkter är lättare att äta för de flesta äldre.
Grönsaker
Variera grönsaker och rotfrukter och välj gärna efter säsong. Välj grönsaker som innehåller mycket näring. Välkokta grönsaker är ofta lättare att både äta och spjälka än råa. Många äldre behöver också extra energi på grönsakerna i form av matfett eller grädde.
Restauranger för serviceboende bör erbjuda en varierad salladsbuffé med olika dressingar.
Frukt och bär
Välj efter säsong. Frukt ska vid behov skalas och klyftas till de som inte klarar det själv. Kokt eller mixad frukt serveras till de som inte klarar rå.
Dryck
Hos många äldre avtar förmågan at känna törst. Det är därför viktigt att erbjuda olika slags drycker för att undvika uttorkning. Ofta krävs en medveten insats för att vätskeintaget ska bli tillräckligt.
Matlagningsmetoder
•ƒnƒnAnvänd i första hand kokning/ugnsstekning..
•ƒnƒnServera inte det fett som används vid stekning.
•ƒnƒnAnvänd joderat salt.
Specialkost
Specialkost till personer inom äldreomsorgen ska erbjudas utifrån den enskildes behov. Specialkost ska beslutas av den enskilde i samråd med dietist, vårdpersonal och läkare.
Avvikande konsistens
Inom äldreomsorgen ska behovet av konsistensförändrad mat särskilt beaktas. Vårdpersonal utgör här en viktig länk för att uppmärksamma och åtgärda behovet.
Berikad mat
Om aptiten är dålig eller energibehovet ökat exempelvis på grund av sjukdom ska maten berikas. Viktnedgång mer än fem procent under en till tre månader eller tio procent under de senaste sex månaderna är också anledning till att ge berikad mat.
Berikning sker med energitäta livsmedel såsom matfett och grädde samt
industriellt tillverkade berikningspreparat. Kosttillägg såsom närings-drycker kan användas som mellanmål mot recept.
Måltid och miljö
Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten. En lugn måltidsmiljö med vacker dukning utan störande inslag från radio eller TV underlättar för många att äta. Det är också viktigt att den äldre får tillräckligt med tid och den hjälp som behövs för att inta sin måltid. För den som har behov kan olika hjälpmedel underlätta i ätsituationen. Placeringen kan också spela in på aptiten. Behovet av matning kan vara stort. Det är då mycket viktigt att den som matar har tillräckligt med tid och kunskap så att även vårdkrävande äldre får den mat och näring som han/hon behöver.
|
