Skinnskattebergs kommun genomförde under hösten 2011 en enkätundersökning som var avsedd för alla kommuninvånare som känner sig tillhöra en eller flera av de nationella minoriteterna (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) i Sverige. Syftet med undersökningen var att få veta vilka nationella minoritetsgrupper som finns i kommunen och på vilka olika sätt Skinnskattebergs kommun skulle kunna skydda och främja dessa minoritetskulturer och -språk i kommunen. En del av enkätfrågorna var enbart avsedda för kommunens sverigefinnar, som har särskilda språkliga rättigheter i kommunen på grund av att Skinnskattebergs kommun tillhör förvaltningsområdet för finska språket.

Material och metod

I slutet av oktober 2011 publicerades enkätfrågorna på svenska och finska i kommunens informationsblad 0222:an som gratis delas ut till varje hushåll i kommunen en gång per månad. Därtill fanns svarsblanketter tillgängliga på kommunhuset och i Finska Föreningens lokaler. Blanketter spreds även av några kommuninvånare till hushåll och företag. Frågorna kunde besvaras via post, mejl eller telefon. En stor del av frågorna var slutna frågor med fasta svarsalternativ. Några frågor var öppna frågor som informanterna (undersökningsdeltagarna) kunde besvara med egna ord.

Resultat

Allt som allt svarade 66 kommuninvånare på enkätfrågorna: 35 kvinnor (53 %) och 31 män (47 %). Medelåldern för informanterna är 66 år. Utav dessa har 4 personer barn som är under 18 år. Nästan alla informanter – 65 st. (98 %) – anser sig vara sverigefinnar, varav 58 personer (89 %) anger sig kunna finska flytande eller ganska bra. De övriga respondenterna uppger sig kunna lite finska. En informant är en tornedaling med finska som modersmål.

De sverigefinska respondenter (2 st.) som har under 7-åriga barn vill att deras barn får plats i en tvåspråkig (svenska-finska) förskola. Två informanter vill att deras barn nu eller i framtiden får modersmålsundervisning i finska språket i Klockarbergsskolan.

När det blir aktuellt för informanterna, vill 55 personer (83 %) av dem använda finska med personalen inom äldreomsorg. Nio personer (14 %) vet inte än om de vill göra det, och två personer (3 %) har svarat att de inte vill använda finska med personalen inom äldreomsorg.

Av informanterna vill 43 personer (65 %) använda finska i kontakt med kommunens myndigheter av olika slag. Tretton respondenter (20 %) vet inte om de vill göra det. Tio personer (15 %) har svarat nekande. I synnerhet vill informanterna använda finska i kontakt med personalen inom äldreomsorg och på socialkontoret samt med olika slags handläggare.

Enkätdeltagarna tillfrågades även på vilka olika sätt de tycker att Skinnskattebergs kommun skulle kunna skydda och främja deras minoritetskultur och minoritetsspråk. Finskspråkig äldreomsorg samt finskspråkiga aktiviteter för de gamla lyftes fram. Några skrev att det i framtiden vore bra med en finskspråkig avdelning och finska radio- och TV-kanaler på ålderdomshemmet. Andra önskemål listas nedan.

- mer finskspråkig personal

- sverigefinska kulturevenemang på finska/på två språk

- kurs i modern finska

- mer information på finska via kommunens informationsblad 0222:an

- modersmålsundervisning i skolan

- för allmänheten avsedd information om sverigefinnarnas bakgrund och betydelse för Skinnskattebergs kommun och för svenska samhället över huvud taget

- att hålla finska språket och kulturen levande i kommunen

- mer pengar till Finska Föreningens verksamhet i kommunen.

Därtill kom det fram sådana aktuella önskemål och behov som inte har med kommunens tjänster att göra. Bland annat vill många kunna använda finska på läkarmottagningen och på apoteket. Det är också viktigt för några respondenter att det finns finskspråkig verksamhet inom kyrkan.

Slutsatser och framtidsplaner

Informanterna är mest oroliga inför framtiden gällande åldrandet och möjligheten att använda finska med personalen inom äldreomsorgen. Därtill framför de att det är viktigt för dem att kunna använda sitt modersmål med olika handläggare i kommunen. På basis av resultatet av kartläggningen av personalens språkkunskaper i finska (9/11 2011) finns det för tillfället tillräckligt med finsktalande personal på hemtjänsten, äldreboendet och socialkontoret. Kommunen har visserligen inte någon finsk avdelning på ålderdomshemmet. Resultatet pekar på att det torde vara viktigt att kommunen även i fortsättningen har tvåspråkig personal inom äldreomsorgen – så även bland handläggarna inom de olika verksamheterna i kommunen.

Största delen av informanterna är relativt gamla, vilket orsakar spekulationer: Är det bara de äldre personer som vill ha service på finska och som vill att kommunen ska arrangera kulturevenemang på finska? Är det så att de yngre generationerna inte bryr sig om sin kulturella bakgrund och om sina föräldrars språk? Eller är det bara så att enkätfrågorna inte nådde fram till de yngre? Hur som helst kommer det ändå fram i svaren att det finns ett behov av modersmålsundervisning i finska språket i kommunen. Det tycks även finnas ett intresse för en tvåspråkig förskola. I början av året 2012 diskuterar skolledningsgruppen vilka möjligheter som finns gällande att anordna modersmålsundervisning i finska respektive tvåspråkig förskoleverksamhet i kommunen.

Även i fortsättningen arrangerar kommunen tvåspråkiga kulturevenemang och informerar sina invånare på två språk via kommunens informationsblad 0222:an. På adressen www.skinnskatteberg.se/suomeksi finns det även information och kontaktuppgifter på finska.

Bakgrundsinformation

Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar de fem nationella minoriteterna i Sverige. Myndigheterna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla deras egen kultur i Sverige. I synnerhet ska barnens användning av minoritetsspråk samt utvecklingen av deras kulturella identitet främjas.

Enligt språklagen (2009:600) är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska Sveriges fem nationella minoritetsspråk, som myndigheterna ska skydda och främja. Varje människa som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt modersmål. I den svenska skollagen (2010:800) sägs det i sin tur att en elev som har en vårdnadshavare (t.ex. mor eller far) vars modersmål är ett av de nationella minoritetsspråken har rätt att få modersmålsundervisning ifall eleven kan grunderna i detta språk.

Från och med början av februari 2011 hör Skinnskattebergs kommun till förvaltningsområdet för finska språket. I Sverige finns det för tillfället sammanlagt 32 kommuner (bl.a. Hallstahammar, Köping, Stockholm, Uppsala och Västerås) som är med i detta förvaltningsområde, och det är ytterligare åtta kommuner som ansluter sig till området i början av året 2012. Nu när Skinnskattebergs kommun hör till förvaltningsområdet för finska språket, innebär detta enligt lagen (2009:724) att i kontakt med kommunala myndigheter har en finsktalande invånare rätt att använda finska, att muntligt få svar på sin fråga på finska, att på begäran få en finsk översättning av ett beslut och dess grunder som gäller invånaren samt att få delvis eller helt finskspråkig barn- och äldreomsorg.

För mer information, kontakta vänligen

Jenni Tahkokorpi

tvåspråkig informatör (finska-svenska), Skinnskattebergs kommun

e-post: förnamn.efternamn[at]skinnskatteberg.se, tel. 0222–450 44