Inomhustemperaturer

I korthet
Temperaturen inomhus är en viktig faktor för att människan ska må bra. Man pratar om ett bra termiskt klimat. Vad som upplevs av en person som en behaglig temperatur kan av en annan individ uppfattas som obehaglig. De flesta anser att en temperatur på 20-24 grader är en lagom temperatur. Temperaturkänslighet är starkt individuell, men det finns framtagna rekommendationer för vilka temperaturer som krävs inomhus på olika platser såsom i en lägenhet, skolor, äldreboende med flera.
Mer information hittar du på Folkhälsomyndighetens hemsida via denna länk. 

Hälsoeffekter av för låg eller för hög inomhustemperatur
Om man upplever att det är för kallt, varmt eller dragigt kan det ge direkta eller indirekta effekter på människans hälsa. Direkta hälsoeffekter är bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Vid för låga temperaturer kan olika riskgrupper såsom exempelvis reumatiker och andra med muskelsjukdomar eller med för låg ämnesomsättning känna sig sämre. Om det dessutom är dragigt så blir kroppen ännu mer nerkyld. För hög temperatur kan istället få en människa att må illa eller drabbas av huvudvärk och trötthet m.m. Indirekta effekter av både för låg och hög inomhustemperatur är exempelvis minskad arbetsprestation eller rörlighet och förhöjd risk för olyckor m.m.

Vilka faktorer som påverkar det termiska klimatet
Människans hud har en medeltemperatur av 33 grader vid vila. Kroppen avger värme till alla ytor runtomkring som är kallare än huden eller yttemperaturen på kläder, exempelvis till kalla fönsterrutor på vintern. Individer som är sittande eller inte har möjlighet att röra sig har behov av högre inomhustemperatur. Då människan ständigt avger värme, så är det inte något märkligt med att ytor kring oss har en lägre temperatur. Om ett hus är välisolerat så känns en radiators yttemperatur på exempelvis 32 grader som kall om man känner på den. Detta beror på att kroppen har en högre temperatur och en vanlig missuppfattning är att radiatorn fungerar dåligt då, vilket i realiteten inte är fallet.

Även solens påverkan kan uppfattas som att det blir varmare inomhus. Detta beror på att solens kortvågiga strålning omvandlas till värmeenergi när den passerar genom fönsterglaset.

Drag är något som oftast upplevs av människokroppen som något obehagligt, då det ger en lokal avkylning av kroppen. Orsaker till detta kan vara många, exempelvis en ventilation som inte fungerar på rätt sätt. Om det i ett hus eller lägenhet finns större otätheter så ger även detta upphov till drag, vilket oftast upplevs som obehagligt.

Lufthastigheten är också den av betydelse för att skapa ett bra termiskt klimat. Om det är varmt, så känns det sällan obehagligt, vilket det gör vid kalla förhållanden. Om lufthastigheten bara ökar något, så reagerar kroppen med att avge värme till omgivningen och då upplever många människor obehag och att de är utsatta för drag.

Kallras är en annan orsak som kan upplevas som drag. Exempel på detta är när en kall fönsteryta kyler luften närmast fönstret. Då den kalla luften är tyngre än varm luft, så blir luftströmmen nedåtgående. Om man då befinner sig intill det kalla fönstret så sker en lokal avkylning av en del kroppsdelar och det uppfattas som drag.

Relativ luftfuktighet (RF) i ett rum beror på temperaturskillnaden inomhus och utomhus och varierar mycket under året. Fukt till omgivningen tillförs även av exempelvis människans andning, svettning, matlagning och tvättning. Rekommendationen är att RF ska vara 30-70 procent. Om RF är högre än 70 procent kan det orsaka fuktproblem och ökad risk för kvalster och det termiska klimatet upplevs inte som bra.

När RF ligger under 20 procent, som den exempelvis kan göra under kalla vintermånader, blir luften torr inomhus och det kan upplevas som obehagligt och ge upphov till problem i bland annat slemhinnor. Om man har besvär med för torr eller fuktig luft ska man påtala det för fastighetsägaren som får vidta vidare åtgärder.

Bra att tänka på

  • Möblera aldrig med stora möbler framför radiatorer, för då tar möblerna upp värmen och den sprids inte ut i rummet.
  • Placera radiatorn under fönster och se till att den har en tillräcklig kapacitet för att uppnå en tillfredsställande temperatur.
  • Ska du byta ut ditt värmesystem, så byt om möjligt från radiatorer till golv- eller takvärme.
  • Påtala direkt till din fastighetsägare om ditt termiska klimat inte känns bra. Det är dennes skyldighet att utföra förbättringar så att du ska må bra inomhus.
  • Får du inget gehör från fastighetsägaren, kontakta miljökontoret.

Fastighetsägarens ansvar

  • Fastighetsägaren som hyr ut lägenheter ska enligt 26 kap. § 19 i Miljöbalken kontinuerligt planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människor uppstår.
  • Egenkontroll ska finnas hos fastighetsägaren och kunna uppvisas vid en inspektion från miljökontoret. Den ska bland annat innehålla funktionskontroll av värmesystemet, kontrollmätning av inomhustemperaturen, kontroll av hyresgästers/bostadsrättsinnehavares upplevelse av inomhusklimatet och rutiner för att hantera klagomål.