Invasiva arter

Hotande arter

Många av våra inhemska arter hotas på grund av att deras livsmiljöer försvinner. Men det finns också ett annat hot. Arter som tidigare inte funnits här, som kommit hit med mänsklig hjälp och som konkurrerar ut våra inhemska arter. De kallas invasiva arter.

Signalkräfta

Lupin

De vanligaste invasiva arterna som man tänker på är kanske lupinen och den spanska skogssnigeln,  ”mördarsnigeln”. Men betänk att även signalkräftan och jättelokan är främmande och invasiva arter.

Kanadensiskt gullris är en växt som växer tacksamt och lyser upp på sensommaren Även den är en främmande art som fått stor spridning i naturen, inte bara genom fröspridning utan genom att människor lagt ut växtdelar, kompost, i naturen.

Gemensamt för alla invasiva främmande arter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska arter.
De invasiva arterna trivs och sprids i Sverige, just därför att de ofta inte har några naturliga fiender. Invasiva främmande arter är ett stort problem som påverkar den biologiska mångfalden. De orsakar också kostnader både för enskilda och för samhället. Vad du gör som privatperson spelar stor roll.

Vad du kan du göra?

  • Lämna inte växtavfall i naturen!
  • Bekämpa invasiva arter inom den egna tomten.
  • Bränn växtdelarna eller lägg dem i sopsäckar och lämna på återbruket.
  • Sprid inte frön och växtdelar. Vid transport till återbruket måste växtdelarna förpackas i säckar så att de inte från sprids vid transporten. Där ska det hanteras som brännbart.
  • Flytta inte båtar och fiskeredskap från mellan sjöar utan att göra rent dem. Detta bidar till spridning av tex kräftpest.
  • När du upptäcker en invasiv art –  rapportera växtplatsen till artportalen.
  • Vissa invasiva arter säljs fortfarande på plantskolan – köp dem inte.

Rapportera

Du kan rapportera observationer av främmande arter i Sverige på Artportalen vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Hos Naturvårdsverket kan du fördjupa dig mer.