Komplementbyggnad
En komplementbyggnad är en fristående byggnad som kompletterar en annan byggnad, utan att vara inredd som en självständig bostad. Den ska alltså stödja huvudbyggnaden både när det gäller funktion och användning. Till skillnad från ett komplementbostadshus, som endast får komplettera ett en- eller tvåbostadshus, kan en komplementbyggnad höra till vilken typ av byggnad som helst.
För en- och tvåbostadshus kan komplementbyggnader till exempel vara garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu, utedass, hönshus eller båthus. För flerbostadshus kan det röra sig om cykel- och barnvagnsrum, miljöhus, lägenhets- eller redskapsförråd, tvättstuga eller växthus. En affärslokal kan kompletteras med till exempel kundvagnsgarage, lagerutrymmen, personalutrymmen, varuförråd eller miljöhus. Andra exempel är leksaksförråd, matsalar och idrottshallar till skolor, truckgarage för industribyggnader eller sadelkammare och foderförråd vid häststall.
Från och med den 1 december 2025 gäller samma regler för alla komplementbyggnader. Alla byggnader som uppförs efter det datumet bör därför benämnas just komplementbyggnader, oavsett om de är bygglovspliktiga eller lovfria.
Bygglov krävs inte om en komplementbyggnad uppfyller någon av följande kriterier:
· Byggnadsarean inte överstiger 30 m² inom detaljplan eller 50 m² utanför detaljplan.
· Byggnadsarean blir lika mindre än den byggnad den kompletterar.
· Taknockshöjden inte överstiger 4,0 meter inom detaljplan eller 4,5 meter utanför detaljplan.
· Byggnaden placeras innanför tomten och den sammanlagda byggnadsarean av tomtens lovbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus inte överskrider 45 m² inom detaljplan eller 65 m² utanför detaljplan.
· Den inte omfattas av utökad lovplikt enligt PBL.
· Den inte omfattas av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.